min första vandring med övernattning

Idag har jag kommit hem från min första vandring med övernattning. Vi gick upp till Col de la Vanoise, en vandring på ca 3 timmar med en stigning på 900 höjdmeter.

Murmeldjuren var mitt i sin parningssäsong, och brydde sig inte det minsta om oss.

Vi övernattade i ett refuge, ett slags vandrarhem på toppen av berget där man erbjuds mat och sovplats och primitiva faciliteter till ett bra pris. Lakan och sådant får man ha med själv, vatten finns bara kallt, och bara på kvällen. Det kommer direkt från den smältande snön och glaciärerna, vilka fryser till över natten så inget vatten finns att tillgå på morgonen. Människor går upp väldigt tidigt, vissa för att klättra upp till någon topp, eller ta sig över någon glaciär. Eftersom vi bara var ute och gick, fick vi sovmorgon och var sista gänget som åt frukost klockan 7. Då hade solen precis gått upp över bergen.

Vi såg även stenbocken på ganska nära håll. Det finns fördelar med att vara på berget tidigt på morgonen och tidigt på säsongen när man är ganska själv. Nackdelen är ju såklart snön.

Och vi gick ner i morgonsolen.

Annonser

Om livetemellan

Boende på gränsen mellan Frankrike och Schweiz. Men huvudet i en internationell karriär och tårna i den Bohuslänska myllan. Och ofta nog på ett flyplan någonstans mitt emellan.
Det här inlägget postades i Min fransk/schweiziska vardag och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till min första vandring med övernattning

  1. Karin A skriver:

    Men du så fantastiskt fint det ser ut – vilket härligt sätt att tillbringa helgen på.

    Jag känner igen mig i det du skriver om att använda sitt modersmål. Det är så klart inte samma sak här men jag upplever samma sak ibland på jobbet nu när vi har många anställda och studenter som inte pratar ett ord svenska.

    • livetemellan skriver:

      Det är så himla skönt att det är lätt att ta sig ut. När man sitter inne hela veckan måste man bara ut på helgen.

      Ja, det kan nog bli lite liknande på ett sådant ställe

  2. Birgit skriver:

    Härliga bilder, häftigt att se djuren så nära! Känner oxå igen språkproblematiken, men håller med om att man inte kan ta hänsyn till alla de man faktiskt inte pratar med. Båda mina syskon är ihop med icke-svenskspråkiga nu, så det blir lite så på familjemiddagar. Skönt ändå att det är engelska som gäller! 🙂

    Kram

  3. Ping: långsamma söndag. | livetemellan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s